Jag är tillbaks i wifi land efter en vecka i fjällvärlden i Västerbotten utan vare sig el, wifi eller vatten. Många hyser en skräck inför det där; särskilt att vara utan sin telefon. Jag tycker att det är en fin hälsoindikator att prova på och testa hur man mår – och framförallt vem man är.

När jag har min smartphone tar jag upp den för jämnan och kollar läget. Eftersom jag lever till stora delar online tror många att jag blir stressad av att inte kunna koppla upp mig. Men inget kunde vara mer fel. Mitt vanliga fjälliv är en perfekt balans mellan online- och offlineläge. Och mina senaste dagar i Västerbotten har varit avkopplande. Jag har saknat att inte kunna höras med mina vänner, men jag har inte saknat mina flöden särskilt mycket.

Ryfjället Gardfjället

Men nu är jag tillbaka och som vanligt är det kontrasterna som är det fina. Jag älskar att inspireras av personer jag inte känner men ändå känner tillhörighet med. Och jag älskar att kunna stänga av allt.

I lördags hämtade min kille upp mig på Arlanda. Jag hade precis vandrat tre dagar på El Caminon – också i en form av nedkopplat läge – och var redo för miljöombyte. Efter en snabb övernattning i Hälsingland styrde vi bilen med släp mot Lappland och samhället Slussfors mellan Storuman och Tärnaby.

Här har vi bott i en gullig stuga ute i skogen drygt en mil från närmsta eluttag. Enda vägen fram har varit med skoter och varje dag har bestått av nya äventyr. Turer upp på Ryfjället och Gardfjället och en massa fjäll däremellan. Och så en långkörning på skoter till Ammarnäs och en dag på turskidor i Hemavan. Dessutom massor med solgropar och blå himlar och mackor med mozarella och pesto i mackjärn och varm choklad och fräknar på näsan. Djupsnö och lössnö och ospårad terräng genom skogen och leder på kalfjället och magiska solnedgångar varje kväll.

renskav

Jag älskar lyxhotell och mjuka kuddar men jag tycker bäst om det i kontrast till att ligga i en sovsäck framför en kamin och vara eldvakt under natten. Månskenet som visar vägen till utedasset och solstrålarna som väckarklocka på morgnarna. Vissa nätter var det -25 grader. Men alla dagar var soliga och sköna.

solgropmackjärnsolgropSara RönneSkoter SlussforsTobe monosuitPolaris PRO RMK 800 drop

Fjällen där uppe är massiva och vidderna enorma. Inget av den där storheten fastnar på bild och jag insåg att det knappt ens var lönt att försöka. Men nedan är ett gäng bilder ändå, från härliga dagar med vänner och solsken.

golden hour snowmobile

Men nu är jag tillbaka igen. Tillbaks till internetuppkoppling, el och rinnande varmvatten. April väntar och med den vårvintermånaden kommer fler skidturer och fler solnedgångar. Gillar du? Klicka gärna i hjärtat – eller lämna en kommentar. Jag blir glad då!

43