Träningsglädje

Finns det något godare än vatten när man är törstig? Nä, jag tror inte det. Vatten vid törst är som en kladdkaka vid chokladbegär. No further comments necessary. Jag tror jag ska gå och dricka en brunn nu!

Boka alla tisdagskvällar framöver och åk till SATS Sickla och kör crosstrainingpasset klockan 19.00. “Hårt och svettigt ska det vara” har instruktören skrivit på sin blogg och hårt och svettigt var det! Och fantastiskt roligt!

Lovisa, som är PT och håller i tisdagsklasserna (fast inte kommande tisdag), är en lyckad blandning av snäll och ödmjuk och tuff och hård. Hon hade planerat en klass som var både jobbig och förlåtande. Sjukt jobbig var den om man gjorde allt korrekt – förlåtande om man fuskade… själv gjorde jag lite både och!

En crosstrainingklass är ett lysande exempel på kropptröttnad jämfört med en spinningklass. Att stå i liknande plankanposition och samtidigt köra rodd, kombinerat med olika hoppkombinationer och andra dynamiska rörelser, är jobbigt för kroppen på ett sätt som spinning aldrig kommer bli. Jag behöver öva på sådan jobbighet för jag är skitdålig på det. Jag tycker att det är jobbigt att lyfta armarna över huvudet! Samtidigt är det sådan jobbighet som kommer göra att jag ser ut som Beyonce en vacker dag. Typ.

Om du har SATS-kort, bege dig till SATS Sickla nästnäsa tisdag och testa Lovisas klass (nästa vecka är det en annan PT som kör). Om du inte har SATS-kort så tycker jag att du ska läsa Lovisas blogg och snällt fråga om du får komma som gäst. SATS Sickla ligger ungefär 10 minuter från Slussen och kombineras med fördel med shopping i Sickla Köpkvarter!

Glöm Oscarsblåsorna. This is the way to dress!

Jag har spanat in formen på den här tjejen och den är grym. Vad är det som säger att man inte kan uppnå samma resultat? Det handlar om tid, vilja och engagemang. Det är någonstans bland dessa faktorer man går bet.

Jag går bet på lite av varje. Framförallt lägger jag inte den tiden som jag borde. Viljan finns där vad gäller träningen men engagemanget kunde vara högre. Och så handlar det om maten. En helt annan historia i sig. Hur ser tiden, viljan och engagemanget ut där?

På lunchen kom ett bud från Loppi.se: en second hand-sajt för barnfamiljer. Jag tokgillar bra idéer och Loppi.se tycker jag definitivt är en sådan. Så heja Charlotta och Katarina, hoppas Loppi blir framgångsrikt!

Jag passade på att utnyttja dagens vila med att få en dos träningsglädje ändå: genom att gå på bio med några bloggvänner. Jag, Helena, KarinTri, Nilla, Åsa och ÄtaTränaKämpa möttes upp för att se Alice in Wonderland. Det är första gången jag ser på 3D-bio och det kan jag lätt vänja mig vid. Så pass att jag tänker gå och se Avatar redan på onsdag!

Efter filmen, som jag varken kan beskriva som bra eller dålig utan mer som en upplevelse, gick vi och åt på Vapiano. Ett lagomställe jag gillar!

På vägen hem hade jag rådslag med mig själv: taxi eller kommunalt resande? Eftersom jag inte är ett vidare fan av kommunala transportmedel från city ut till Saltsjöbaden tyckte jag först att det var värt lite drygt 300 kronor för att komma hem snabbt och enkelt men jag tänkte om. Jag sparade därför 300 kronor på taxin men köpte en SL-remsa för dryga hundringen och har precis i detta nu lagt lite drygt 12 000 kronor på något annat. Gissa vad!

Vilodagen fyllde sitt syfte. Imorse hade jag huvudvärk och mådde illa men nu mår jag tipptopp så jag ser fram emot lite träning imorgon!

Under spinningen igår blev jag mest trött i mina “lats-muskler”. Benen kändes okej. Idag har jag träningsvärk i mina triceps – som vanligt när jag har långtidsspinnat. Det blir vilodag med bio efter jobbet! Kanske går jag och bråkar lite med Telenor också…

Dagens toalettbild

Gänget i Portugal verkar hoppa mer än de springer, även om de tydligen löptränar lite också. Men vad är väl en bal på slottet… ser det inte lite kallt ut? Själv fortsätter jag att fundera på Monica Björns Djerba tillsammans med Fritidsresor.

Ena sekunden går jag från “ja klart jag ska åka” till “nja, är det värt det”. Rent krasst så kan jag åka till Thailand några veckor och träna själv. Jag behöver ingen motivationsresa – jag vill ha en grym njutningsfull träningsresa.

Jag vill ha min träningsresa snyggt förpackad och inte behöva gnälla på diverse småsaker. Men det är klart, Springtime har ingen ambition att vara som Djerba och Djerba sätter ribban högre än Springtime. Men så var det ju det där med priset också… Djerba eller Mac. Eller både och och ingenting annat på en evighet (har jag nämnt att jag gärna vill till Thailand igen? Och hem till Whistler och…)

Visst ser det jättekallt ut! Haha…

Helgen har varit grym! Visserligen var det inte så roligt att Grabben stack till Portugal i 2 veckor men… det blir ju kul när han kommer hem i alla fall! Och med Grabben borta jag kan passa på att göra annat. Som att lära känna nya grymma människor till exempel. Tjejen bakom Äta Träna Kämpa är fantastiskt trevlig och även om jag redan förstått det genom bloggen så var det mycket roligare att umgås i verkligheten!

Särskilt roligt var det att spela squash! Jag har velat testa squash hur länge som helst men det har aldrig blivit av. Det är svårt att göra något man aldrig gjort förut. Förmodligen för att man gör det onödigt svårt för sig själv… Squash känns som ett väldigt rättframt sätt att “träna”. Lite som spinning – fast det är en bollsport. Det är utan krusiduller liksom. Sådant gillar jag!

Efter squashen gick vi och fikade på Noco på Odengatan och jag åt american pancakes. American pancakes är typisk bloggmat. Inte träningsbloggmat – men bloggmat! Och visst var det gott men det ser nog godare ut än vad det är. Det är ju inte pancakesen i sig som är goda, det är pancakes ihop med tillbehören (jag valde äpple- och kaneltopping)!

Jag höll på att somna ifrån alltihop. Klockan var ställd på både 06.15 och 06.27 men jag bestämde mig för att bara sluta ögonen i 2 minuter till och då var det nästan kört. 06.44 vaknade jag med ett ryck och det var tur. På med kläderna fort som fan. Ner med grejerna i väskan. In med frukost i munnen och så en sista dubbelkoll i väskan för att verkligen vara säker på att allt jag behöver finns där: spinningskor och byxor. Det borde inte vara så svårt att ha det med men ändå glömmer jag ibland.

07.27 hade jag kört längs med en öde 222:a, ett öde Stadsgården, korsat en öde Strandväg och parkerat på Sibyllegatan. Jag hörde skratt från Nybrogatan och det var två Vasaloppsspinnare som väntade på att bli insläppta på World Class Nybroplan.

Vi visste inte hur länge vi skulle spinna men det visade sig bli lite drygt 4 timmar. Rumpan och mina tår (jag misstänker att jag har problem med någon nerv som går ner i tårna, jag får “ont” rätt ofta) tackade Brink för att det inte blev mer än så men i övrigt kändes kroppen som om den skulle kunnat köra på till sista man är i mål.

Flåset var det aldrig något riktigt fel på även om jag var tveksam i början. Det kändes lite kämpigt att nå upp i blå zon (på Activiografiken). Efter en halvtimme var jag uppvärmd och de sista 2 timmarna låg jag ofta ganska stadigt på 85%. Känslan här uppfattade jag som lika ansträngande som mitten av blå zon i början…

Framför mig hade jag mycket att vila ögonen på: en storskärm med Vasaloppet, en storskärm med Activiosystemet och 2 snygga instruktörer. En som fokuserade på Vasaloppet och en som fokuserade på spinningen. Bra uppdelning och bra energi: dels från instruktörsduon men också i form av bananer, choklad och blåbärssoppa. Istället för krans vid målgång fick vi en goodie bag med bland annat Gococos hyllade träningsstrumpor.

När så Brink tillsammans med tätgruppen äntligen spurtade in i mål gjorde vi detsamma. Den svett som tidigare blivit till fnasigt salt i ansikten började rinna igen och hjärtat som vant sig vid att pumpa stadigt i 85% av max fick slå lite hårdare och chocka kroppen lite till. Några minuter över 12 spurtade vi i mål i fädrens spår för framtida segrar, på ett nytt sätt.

Före start: tomt och prydligt.

Efter målgång: tomma bananskal och blåbärsdrycksförpackningar

Medan min dator dog umgicks jag med dessa 2 tjejer. Solen sken och vintern var vacker som en saga. På eftermiddagen spelade vi squash. Ja, vi 2-bentingar alltså. Squash är grymt skoj så det vill jag göra mer. Ju duktigare man är desto jobbigare verkar det bli!

Följ sara direkt i din mobiltelefon

Min dator har gått samma väg som min mobil och verkar inte vilja leva längre. Åtminstone inte med mig. På datorskärmen rullar en elak vit text mot svart bakgrund och det står ord jag inte fattar innebörden av men jag gissar att det betyder att jag bör köpa ny dator. Jag har förstått att en Mac är THE thing to have men är det mer värt att köpa EN Mac för ett gäng år framöver än att köpa en ny pc per år? Det är ju ungefär så prisbilden verkar se ut…

Följ sara direkt i din mobiltelefon