Livet alltså. Så outgrundligt och oförutsägbart. Så mycket vi kan påverka och så mycket vi inte kan styra ett endaste dugg. Allt det där fascinerar mig. Vad som händer och vad som inte händer och att allting snarare beror på hur vi reagerar på det.

Jag tycket om kontraster. Enkla saker som äventyr på vardagskvällar och lugnet på en helg. Och mer luddiga saker som allting vi planerar och styr upp i våra liv – och det som råkar hända ungefär som bananskal.

Det finns ett citat som har fastnat hos mig som jag hörde i en podcast. Jag tror att det var Sveriges Radio-produktionen Psyket (som för övrigt är riktigt bra). En gäst sa att han inte försökte gå genom livet och vara så lycklig som möjligt, som många vill. Istället såg han det som sin uppgift att rida på den våg som han gavs.

Jag har funderat på det där ett tag och ju mer jag vrider och vänder på det desto mer fastnar det hos mig.

”Ride the wave that you are given”

Men vad betyder det egentligen?

För mig handlar det om att våga bryta upp från saker som egentligen inte passar mig, men som jag lätt fastnar i. Att våga släppa kontrollen. För det finns någonting där ute som kommer att fånga upp mig. Och att jag har både makten och förmågan att påverka inte så mycket det som sker runt omkring mig men hur jag hanterar den situationen. För mig är det en uppmaning att vara modig.

Ibland kan man undra varför saker händer. Och man kan undra varför det blev som det blev. Och om det nu blev som det blev och kanske inte alltid som det var tänkt kan man lika gärna rida på den vågen.

Ungefär så.

Hur tolkar du det?

0