Jag har påbörjat det här inlägget många gånger under många dagar. Och lika många gånger klickat bort det efter en mening. Mina tankar får inte plats för det är lika svårförklarat som det är uppenbart. Jessica skrev på ungefär samma tema idag. Sofy skrev något liknande nyss.
Och jag läser en blogg av en tjej som ska plåtas för Fitness Magazine blogg och hon rådeffar och följer en lågkaloridiet hon inte rekommenderar någon annan (OBS! inget ont om henne som person, jag har följt länge). Och jag ser det här (är det ett skämt?). Och jag tänker att vi har bara bytt ett ideal mot ett annat och det har fanimej inte ett dugg med hälsa att göra. Bara ett nytt utseende att leva upp till som föder lika mycket ångest och utseendefixering. Måhända med lite mer muskler under skinnet men hur bra mår kroppen egentligen! Det borde egentligen stå ett frågetecken alldeles nyss men det gör det inte. Jag behöver inget svar. Det är så uppenbart.
Tills dess att träningsbloggnischen börjar handla om hälsa tar jag starkt avstånd från den här träningsbloggkategorin som är så full av hets, ångest och lider så uppenbart av brist på självinsikt. Jag har tänkt tankarna länge så det är egentligen inget nytt under solen (återigen, detta har egentligen mycket lite med ovan nämnda bloggare). Jag ser det just nu på så sjukt många bloggar och i andra kanaler att det är fullkomligt galet.
Jag är ingen träningsbloggare. Jag är en hälsobloggare. Jag tränar för att må bra. Health is the new future.
Jag har inte läst inlägget som handlar om Therese men måste man hänga ut folk? :(
Jag håller med dig till stor del, att träna = hälsa inte alltid är sant och att den skeva synen på hur en hälsosam kropp Ska Se Ut växer, jag skrev något liknande http://veronica.livskick.nu/?p=970 just om “Strong Is The new Skinny” vågen och jag ser liten skillnad på de extremfallen utav någon av grupperna(svält eller träningsmani)
Båda har sitt ideal som de uppnår genom en ohälsosam livsstil.
Tack för ett bra inlägg i denna debatt som behöver fortsättas tills dålig självkänsla är ett minne blott!
Fitnesscoachen: alla får tycka! :) Jag tycker att muskulöst är snyggt så vi har inga skilda åsikter där. Ångest och annat ohälsosamt är däremot inte snyggt någonstans.
Mycket klokt både i din text och i kommentarerna. Det som jag ändå tycker är ett steg i rätt riktning är att det verkar komma allt mer i dagsljus att t.ex. elitidrott inte är hälsosamt (ja det är ju så klart synd att det inte är det, men alltså bra att det kommer fram att det inte är det).
En annan sak jag undrar (detta för att jag inte vet då jag är ganska selektiv med bloggar jag läser och har inte ens varit inne på den blog som nämns i inlägget), men dessa “ohälsosamma” träningsbloggar – påstår de att deras ideal är hälsosamt?
Ok… nu klickade jag på länken. Blä.
Om Detta nu är en hälsoblogg, varför sysslar du då med så ohälsosamma och nedbrytande saker som ultralöpning?
Motsägelsefullt om något.
Nej. Slimmad, vältränad och hälsosam. Det är grejer det. Det ena ska aldrig utesluta det andra.
jag tycker och tänker precis som du. Och klickade på länken till hon som ska vara med i tidningen. Hon verkar ju inte ha ett så hälsosamt tänk. Sjukt och tragiskt på samma gång.
Snorkkis: nej långt ifrån alla säger sig ha en hälsoblogg, det är korrekt.
Annika: ja jo, det är ju väldigt ofta jag springer ultralopp…. och varför sitter jag på en kontorsstol 8h per dag. sjukt dåligt för kroppen. varför andas jag ens stadsluft?
Bra skrivet! Jag är noga med att ha en balans. Jag tränar mycket, men tänker inte göra någon ångestgrej över det. När jag inte kör någon tävligsdeff äter jag precis som jag vill! Och förra helgen skrev jag att jag skulle dricka öl och får kommentarer om att jag är en dålig förebild som träningsbloggare.. Tycker snarare att jag är väldigt bra som skriver sånt och inte låtsas som att jag sitter hemma och äter gurka istället. Balans i livet är det som gäller och det vill jag förmedla genom min blogg! Träningshets och matångest är inte hälsa!
:)
Ett jättebra inlägg och många intressanta kommentarer. Jag väljer bort bloggar som mest handlar om att gå ner ett par kilo eller komma i en storlek mindre jeans. Ingen blir lycklig av att väga ett par kilo mindre, men det är lätt att tro det för smala och snygga människor får ofta mycket positiv uppmärksamhet. MEN det få glada, trevliga och lyckliga människor också!!!!!
Tack för ditt viktiga inlägg! Jag hoppas att så många som möjligt inser hur vi – konsumenterna – påverkar dessa ideal. Alla som innerligt önskar hälsoideal: köp inte tidningar som uppmuntrar till det motsatta. När vi vet vad som ligger bakom många av dessa kroppar, iform av ångestfyllda dieter och träningsscheman – varför lägga pengar på att uppmuntra till dem?!
Pingback: Ett viktigt ämne… « Maria Finnved
Pingback: Vad är hälsa? –
Så sant!
Du sätter verkligen huvudet på spiken Sara! Din träningsblogg är i stort sett den enda jag följer slaviskt, mycket på grund av ovan nämnda orsaker. Jag mår mest dåligt när jag surfar runt bland dessa “fitnessbloggar” med bilder på tjejer som inte är mer än skinn och ben. Inte för att det är nåt fel med att vara smal (jag är själv ganska smal) men jag tycker att det fokuseras alldeles för mycket på dieter, deffade magar och tvångsmässigt tränande. Jag läser inte träningsbloggar för att se tvättbrädemagar, liksom…
Pingback: Balansen. Livet. Och priset. « Runnerslove- en kärlekshistoria
Jag vet i nte vem det är du refererar till i inlägget, men blev ganska illa berörd för ngt år sedan när en annan ganska känd bloggare skrev en massa om hur hon deffade innan filmningen av Les Mills-pump DVD’erna…
Sara du gav mig verkligen en tankeställare.
Visst drömmar jag om att kunna få ha rutor på magen och se så där hälsosamt sportig ut istället för att jag i stort sätt alltid är åt det rundare hållet oavsett hur mycket jag tränar bara för att jag blir så himla hungrig. Jag går upp i vikt när jag tränar hårt och det är inte bara muskler :-/
Och visst får jag ångest när min man och mina bonusbarn äter glass och godis i mängder utan att lägga på sig men en USA resa gav 2kg plus trots att jag inte åt hälften av allt gott som de åt samtidigt som jag hade ångest över att jag också skulle vilja äta så obegränsat (jag vet dock att jag mål dåligt av så mycket socker, vetemjöl och laktos och jag får sota för det lång tid).
Jag följer/följde två amerikanska homeworkout sidor för att jag tycker att det är bra träningsprogram där jag äcklas av sexualiseringen av kroppen. (När den slimmade tjejen gjorde bröstförstoring slutade jag titta http://www.bodyrock.tv bla)
Jag gillar dock tanken med “strong is the new skinny”, det är dock tråkigt när det blir både “strong and skinny”
Jag är gärna stark!
Sara jag beundrar dig mycket för det här inlägget!