ÅRE

Läs mina inlägg om livet i Åre

CYKEL

Läs mina inlägg om cykling

LÖPNING

Läs mina inlägg om löpning

Snöskor är frihet

Det har snöat extremt mycket i Åre. Vi skottar utanför dörren varje dag och att gå i terrängen kräver skidor – eller snöskor. Jag köpte snöskor när jag flyttade till Åre för ungefär fyra år sedan och de har använts flitigt sedan dess.

Häromdagen knäppte vi på oss snöskorna i Handöl och begav oss iväg på en tur. Den största friheten med snöskor är att man kan gå precis var som helst trots att det ligger massor med snö. Jag har varit upp på fjälltoppar med snöskor och jag har gått i mellan snötyngda gammelgranar. Gemensamt för alla turer är att vi alltid har fika med oss.

Den här gången åt vi nybakade saffransbullar och varm choklad gjord på havremjölk och dippers.

Sådana här små äventyr är härliga tycker jag. Lite som när vi grillade korv och pinnbröd vid Tegeforsen före jul – och sådana typer av vardagsäventyr som Helena Enqvist är bra på. Sådant som är lättillgängligt och enkelt och vilsamt för själen. Jag kan sitta och titta länge på en sprakande eld – precis som jag kan titta länge på brusande hav mot en strandkant.

Superåret 2018

Jag har läst så många årssammanfattningar – och lika många inlägg om kommande intentioner, mål och drömmar. 2017 var händelserikt. 2018 ska bli äventyrsrikt.

Det är svårt att ta in vidden av 2018. Alla 12 kapitel. Alla 365 nya dagar. Det är rätt mycket som står oskrivet och oklart och jag vill varken måla in 2018 i ett hörn eller styra det – om det nu är så att året vill annorlunda.

Istället har ett citat fastnat hos mig. Eller kanske snarare en uppmaning. Jag skrev ut det på Instagram och det lyder såhär:

”If you want this to be your year; don’t sit on the couch and wait for it. Go out. Make a change. Smile more. Be excited. Do new things.  Unfollow negative people on social media. Don’t gossip. Show more gratitude. Do things that challenge you. Be brave.”

Jag ska göra mitt 2018 episkt. Fylla dagarna med upplevelser, äventyr, nya saker – men också vila för att ladda energi. Det blev så tydligt för mig i december när jag kände mig trött i själen att vila inte handlar om att ligga på soffan för mig. Vila handlade om en nattlig tur på min cyclocross på snöiga vägar. Vila handlade om en skön löptur i skogen med min egen tystnad. Själslig vila.

2018 ska jag cykla mer cyclocross och mountainbike. Nya cyklar är på ingång och jag ser fram emot att testa dem! Jag ska åka mer skidor. Ett nyårslöfte som redan är infriat hundra gånger om och förhoppningsvis blir det även skidåkning i större berg. Jag ska springa mer i skog och på fjäll. Padjelanta väntar i sommar! Jag ska lära mig nya saker. Hej skoter och topptursskidåkning.

Det blir ett bra år. För att jag bestämt att det ska vara så – och för att jag fyller det med det jag vill.

2018 – mer löpning

2018 – mer cykling

2018 – fler nya saker

Vi firade nyår med att vintertälta

Jag firade tolvslaget på det mest episka sätt jag kunde tänka mig: med att vintertälta på ett fjäll. Årgångschampagnen och kalixlöjromen var nedpackad – och riktigt varma sovsäckar.

När vi skidade runt i Edsåsdalen på nyårskvällen konstaterade vi att nästa gång ska vi planera vårt äventyr lite bättre. Vi var tre timmar försenade på grund av lite för lång sovmorgon och lite för mysigt frukostsällskap. Vi hade inte laddat ner några kartor i offlineläge (däremot hade vi fjällkarta och klocka med GPS). Och MNK trodde att jag skämtade när jag sa att det var -21 grader ute. Det hade han tydligen trott hela dagen. Jag kan ha svurit lite inombords när han förvånat utbrast ”jaha du menade att det var -20 grader på riktigt”.

Riktigt fina och fullkomligt folktomma skidspår på nyårsafton

Vi hade turskidor under fötterna, tunga säckar på ryggen och en fullpackad pulka med oss. Dessutom en överlycklig hund som alltid ser fram emot äventyr. Siktet var inställt på Grofjällsstugan en bit från Edsåsdalen som vi tänkte tälta bredvid.

Nu blev det inte riktigt så. Edsåsdalen förvillade mig än en gång med sin skyltning och vi åkte runt 6 km i onödan – innan vi istället bestämde oss för att skida till Lillvalskåtan och tälta där. Då hade vi skidat runt en mil med all vår utrustning och jag kände att jag kunde det där med turskidåkning, i alla fall för den här dagen.

Kanske var Lillvalskåtan ett ännu bättre val än Grofjällsstugan såhär i efterhand. Lillvalskåtan är en mysig liten kåta en bit upp på Lillvalen. Här finns kamin och det är ett alldeles lagom krypin när vädret är bitigt. Är det milt och soligt så är det skönt att vila utanför och njuta av fjällvärldens vackraste kuliss!

Lillvalskåtan i dagsljus

…fast såhär såg den ut när vi letade upp den på nyårsaftonskvällen

Utsikten!

Du hittar till Lillvalskåtan genom att åka Älgbergsrundan. Det står en skylt som pekar vägen uppåt höger mot själva kåtan. Den bilen är lite brantare och opreparerad. Kaffet smakar extra gott efteråt – eller den varma äppelmusten som vi belönade oss med när vi kommit fram.

Minusgraderna hade mildrats från 20 till 10 i takt med att det gick från eftermiddag till kväll. Den sista biten visade månskenet vägen och det var ljuvligt tyst och krispigt. Vi skrämde upp en fjällripa vid sidan av oss och på tolvslaget såg vi några fyrverkerier från långt håll. Det var det enda av omvärlden vi märkte av. Förutom det var det vara vi.

Det första vi gjorde när vi kom fram var att få upp tältet. Ett Hilleberg Nallo GT med Thermarest Neoair liggunderlag och Marmot sawtooth och Marmot angelfire-tält som vi parkopplade för att få upp mer värme. Vi hyrde tältpinnar för snö av Rentaplagg och lånade fjällpulka av kompisar. I den packade vi ved och alla tältgrejer. I ryggsäckarna hade vi champagne och mat och extra kläder. Vi var ett riktigt ”ekipage” som en kompis utbrast när vi av en slump stötte på dem i spåret på nyårsdagen.

Perfekt tältplats – som vi skottade undan

Såhär såg den ut i dagsljus när vi packat undan tältet igen

Tältfix

Att vintertälta har stått på min bucket list ett tag – och just nu avverkar jag de grejerna en efter en. Små och stora äventyr… jag har ju inte tältat så värst många gånger och den här typen av vintertältning; nära ett ställe där man kan gå in och få värme, är lite av en light-version. Är du nyfiken på att följa fler som verkligen är tältfantaster så rekommenderar jag @frilufsen och @solohiker på instagram. Här kan du läsa om när jag var till Dörrsjöarna och tältade.

När vi fått upp tältet så gick vi in i Lillvalskåtan och eldade upp lite värme. Tiden gick snabbt och snart var det dags att börja med nyårsmiddagen. Först ut var smörstekt bröd från Fäviken där min kompis Helena bakar allt bröd, med vispad smetana, Kalixlöjrom och hackad rödlök. Till varmrätt gjorde vi champagnebrässerad lax med gorgonzola. Efter det där orkade vi inte någon efterrätt (en äppelcrumble gjord på Primuskök med fransk vaniljcréme) så den fick vi släpa med hem igen.

När klockan slog midnatt gick vi ut och skålade i den tysta fjällnatten. Trodde vi… för långt där borta såg vi lite fyrverkerier ändå!

Vi stekte bröd direkt på kaminen

…och snålade inte på löjromen från Kalix nej

Framåt klockan 02 kröp vi ner i våra sovsäckar i tältet. Till Hazel bäddade vi i absiden med liggunderlag, fårskinnsfäll och en fleecefilt som täcke. En hundsäck står på inköpslistan till framtida äventyr!

Var det kallt att sova i tält i snö och minusgrader? Nej inte det minsta. Vi skottade upp snö på tältduken så att det inte skulle blåsa in undertill och vi hade all ventilation fullt öppen och helt öppet till absiden. Det är kondensen som gör att det blir kallt och det var den vi ville undvika.

Jag vaknade klockan 9 på nyårsdagens morgon, förvånad över att klockan var så pass mycket ändå. Det ryckte och slet lite i tältduken men på förmiddagen blev det helt vindstilla och alldeles fantastiskt vinterväder. Jag serverades äggröra till frukost och varm choklad – och jag stod länge och blickade ut över världen och hur fantastisk den är ändå.

Här sov vi fint trots ett gäng minusgrader, vind och snöfall

Norrlänningen kör shorts

Här är Hazel – hunden som är med så snart det vankas äventyr

2018 innebär 12 nya kapitel. 365 nya dagar att fylla med precis det jag vill. Som fjälläventyr. Saker jag kan. Och inte kan. Skratt. Vänner. Galna upptåg. Allt det där.

Vägen hem bjöd på nedförsbacke i flera kilometer genom ett magiskt landskap med snötyngda granar, fantastiska skidspår och ett mjukt landskap som inlindat i bomull. När det går uppför så går det nedför efteråt. Lite som livet.

Frostbitet

Världen. Förbannat fin ändå

Världen. Förbannat fin ändå

M a g i s k t

Jag hoppas att du också fick en fin början på det nya året. Tack för att du hänger här med mig – och för att du är med på alla äventyr. Klicka gärna i hjärtat så vet jag vilka inlägg du tycker om. Nu jävlar kör vi 2018!

Sida 4 of 2 408« Första...23456...102030...Sista »