Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att kika på tvättmaskiner (det här med tvättstugetider är inte min grej) och packa lite skidkläder (igen). Det finns 2 andra grejer jag ska planera också: styrketräning och ett bloggklassiskt hemligt projekt. Jag lunchade med Em idag och hon kickade igång mig mentalt. Som jag längtar efter klassisk (och funktionell) styrketräning! Jag tränade hur mycket sådant som helst förut men under tiden jag var gymlös så tappade jag bort det någonstans. Ikväll åker planeringsboken fram för att skissa på roliga pass!

Klassen idag var 90 minuter lång och fokuserade på långa sega intervaller. 10 stationer stod uppradade och vi körde 5 minuter på varje första varvet – och sedan 3 minuter under andra varvet. Tanken var att jobba på uthållighet, både vad gäller kondition men också muskulärt. Det var en hel del triceps och andra överkroppsövningar inblandade… en station bestod av en stakmaskin, en annan av dips kombinerat med tricepsdrag, en tredje av 2 olika övningar i Red Cord som fokuserade på triceps och rygg…

Jag kände mig definitivt matt i armarna efteråt – men också hoppfull. Jag som “bara” ska köra Tjejvasan ska ju knappt ens hålla på dubbelt så länge som dagens klass!

Det blev ett extremt lugnt träningspass imorse också. Jag tog med mig Jillian Michaels och sprang runt Riddarfjärden med otroligt stappliga träningsvärksömmande ben. Men den där löpningen gjorde nog susen för träningsvärken är lite lindrigare nu. Jag hoppas det gett med sig helt till imorgon för då ska jag springa intervaller. Fredagsfys före fredagsmys…

Tricepsträning är bra för annan skidåkning också. Jag och Grabben brukade åka alpint hem genom skogen. 4km stakande. Fint så.

• 60 sekunder ankgång
• 60 sekunder djuuuupa knäböj
• 60 sekunder utfallssteg med hopp
• 60 sekunder all around the world lounges
• 60 sekunders hopp upp på bänk
• 60 sekunders jägarvila

Inte nog med att det var 60 sekunder på allt. Man skulle göra alltihopa 3 gånger också. Inte konstigt att jag blev mör i benen efter allt det där! Vissa grejer ser inte så jobbigt ut på pappret som det känns i verkligheten! Tyvärr kan jag inte klaga på att någon gjort det för jobbigt – det är ju jag som satt ihop passet med hjälp av MarathonMia och Niketränaren Maria Olofsson.

Idag blev det – förutom yogan på lunchen – också en coreklass och en fantastisk cykelklass efter jobbet. Jessica Clarén drar full cykelsal redan efter 1 veckas instruerande och det är kul att se! Vi körde med pulssystem vilket är ett grymt redskap. Förutom känslan i kroppen får man också svart på vitt om allt det man tror stämmer faktiskt gör det på riktigt. Visst, det finns många faktorer som kan göra att pulsen på skärmen spökar – men använder man pulssystem på ett konsekvent sätt lär man sig efter hand. Väldigt finurligt.

Jag var sjukt taggad idag. På 3 extensiva intervaller á 3 minuter stycket – och sedan på den där 10-minutraren där vi skulle upp till tröskelpuls och sedan ner till 65% igen så många gånger vi kunde. Jag såg ivern på skärmen direkt. Pulsen studsade upp och ner som en jojo och jag hade bra flyt i hela kroppen. Bra känsla. Jag kände mig stark under alla intervallerna och jobbade med kroppen på ett besynnerligt härligt sätt. Ni vet, när man känner att man är trött men att det ändå flyter på. Man är liksom ett med klassen. Jag misstänker att grym musik och en cykel långt fram gjorde sitt till.

Det där med att vara långt fram i salen ger mig bra “känsla” och det är något jag har kommit på i efterhand. Jag var långt fram på en styrketräningsklass förra veckan och då går det inte att fuska. Är jag långt bak så fuskar jag av ren lathet. Utfallen blir inte så djupa och det mesta blir lite mer slarvigt. Dumt, för det drabbar ju ingen annan än en själv! Är jag långt fram så kan jag dra nytta av instruktörens energi – och det finns ofta en hel del av den valutan. Särskilt om man går på just Jessicas klasser…

Jag känner mig grymt nöjd med dagens unnande. Och nu när jag kollar i kalendern ser jag att jag har en deadline på en stor artikel till en bröllopstidning i veckan. Typiskt. Men det blir helt klart mycket mer unnande i veckan!

Det är 44 träningspass kvar till 2012 – kul att vi är många som kör #50challenge (använd den hashtaggen om ni twittrar så kan jag följa er)!

Lila är min nya färg! Lila jacka från Peak Performance. Lila Nike Free TR Fit. Lila väska från Nike och så en shoppingväska från Blueberry Lifestyle som är en superlila butik.

På träningen blev det gult. Gul träningströja från Etirel och gul cykeljacka från Craft.

Jag och Grabben firade fredagskväll på Nordic Light och lite senare Allmänna Galleriet efter träningen. AG ligger ju på Kungsholmen så det kändes rätt att gå dit, vår holme liksom. Vi hade inte bokat bord men hängde i baren i dryga timmen och diskuterade uppståndelsen över Skyr. Och några andra grejer. Sedan åt vi lite för överhajpat kött men var rätt så nöjda ändå och gladdes åt premiären av den alpina världscupen imorgon. Även om man ska leva i nuet och allt det där så är det något särskilt härligt över helgen…

På RPM:en drog jag upp ett par bedrövligt doftande cykelskor ur min ryggsäck. Sedan triathlontävlingen i ösregn har de luktat surt och fränt och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem. Dränka dem på nytt och skrubba lite? För det känns som att de var fuktiga lite för länge förra gången de blev blöta.

Cyklandet i övrigt gick bra och jag greps av en spinningrevival. Att känna dunket gå genom kroppen och ösa på till vanvett är en skön känsla. Som jag saknat det! Det är magiskt med bra träning. Tack Soffan!

Vi tränade ben och mage och vilka övningar och supersets vi gjorde har jag helt glömt bort. Roligt var det i alla fall. Mer sådant önskas!

Jag trodde jag skulle runda av dagen med en CXWorks (som förut hette CX30) men det visade sig att jag kom att ha halva dagen kvar. Efteråt hängde jag med Soffan och Åsa en stund innan jag svängde förbi mina gamla Östermalmshoods och hälsade på hemmavid som jag inte gjort sedan jag blev tillfällig Söderbo.

Jag har inte ägnat särskilt mycket tid till träning den här veckan men jag har varken haft ork eller lust. Jag tankar energi på annat håll, bland annat genom att luncha med sprudlande Ansofisticated, och har generellt sett haft lite annat att stå i och tänka på. Grabben är i Norrköping för att vinna SM i musikfyrverkeri för jag vet inte vilken gång i ordningen och mitt mangoinköp var ett lyckat drag för säljkontrakt är påskrivet och klart och vi flyttar i stort sett ut omedelbums. Jag har 2 mangos kvar och gjorde precis en f a n t a s t i s k god smoothie på mango, mjölk, vaniljprotein och hasselnötssmör.

Den vanliga morgonpromenadsrundan på 40 minuter fick duga och vid varje parkbänk eller annat bra ställe stannade jag och gjorde armhävningar, dips och magövningar. På en tillräckligt långkort raksträcka gick jag utfallsgång. Fint att få in lite allroundträning innan frukost. Eller ja – lunch. Slår vad om att jag inte kan hålla mig från löpningen i eftermiddag dock…