Träningsglädje

Bara massa män, konstaterar Sofy i en rubrik. Och det stämmer. När Sportfack listar sportbranschens 25 mäktigaste är kravet att man ska vara man. Som en stackars bubblare längst ner på listan finns Charlotte Kalla. Bakom några andra män. Sorgligt är bara förnamnet.

Sportbranschen ligger efter och bevisen radar upp sig gång för gång. Hela kommersen kring sport är för det första helt inriktat på män. Sportbranschen ligger rejält bakom i sociala medier. Bland modebloggarna flödar modemärkena och det görs samarbeten och det bjuds in till event och det beblandas hej vilt. Hur ser det ut hos oss? Jo, det är de mindre sportföretagen med kvinnor i toppen som är ute och beblandar sig (jag tänker till exempel på GoCoCo, Röhnisch och Casall) men annars så är närvaron blygsam. Visst, Nike syns ibland och Craft syns massor. Men på vems initiativ tror ni att det var?

Tweet This Post

Jag höll på att somna ifrån alltihop. Klockan var ställd på både 06.15 och 06.27 men jag bestämde mig för att bara sluta ögonen i 2 minuter till och då var det nästan kört. 06.44 vaknade jag med ett ryck och det var tur. På med kläderna fort som fan. Ner med grejerna i väskan. In med frukost i munnen och så en sista dubbelkoll i väskan för att verkligen vara säker på att allt jag behöver finns där: spinningskor och byxor. Det borde inte vara så svårt att ha det med men ändå glömmer jag ibland.

07.27 hade jag kört längs med en öde 222:a, ett öde Stadsgården, korsat en öde Strandväg och parkerat på Sibyllegatan. Jag hörde skratt från Nybrogatan och det var två Vasaloppsspinnare som väntade på att bli insläppta på World Class Nybroplan.

Vi visste inte hur länge vi skulle spinna men det visade sig bli lite drygt 4 timmar. Rumpan och mina tår (jag misstänker att jag har problem med någon nerv som går ner i tårna, jag får “ont” rätt ofta) tackade Brink för att det inte blev mer än så men i övrigt kändes kroppen som om den skulle kunnat köra på till sista man är i mål.

Flåset var det aldrig något riktigt fel på även om jag var tveksam i början. Det kändes lite kämpigt att nå upp i blå zon (på Activiografiken). Efter en halvtimme var jag uppvärmd och de sista 2 timmarna låg jag ofta ganska stadigt på 85%. Känslan här uppfattade jag som lika ansträngande som mitten av blå zon i början…

Framför mig hade jag mycket att vila ögonen på: en storskärm med Vasaloppet, en storskärm med Activiosystemet och 2 snygga instruktörer. En som fokuserade på Vasaloppet och en som fokuserade på spinningen. Bra uppdelning och bra energi: dels från instruktörsduon men också i form av bananer, choklad och blåbärssoppa. Istället för krans vid målgång fick vi en goodie bag med bland annat Gococos hyllade träningsstrumpor.

När så Brink tillsammans med tätgruppen äntligen spurtade in i mål gjorde vi detsamma. Den svett som tidigare blivit till fnasigt salt i ansikten började rinna igen och hjärtat som vant sig vid att pumpa stadigt i 85% av max fick slå lite hårdare och chocka kroppen lite till. Några minuter över 12 spurtade vi i mål i fädrens spår för framtida segrar, på ett nytt sätt.

Före start: tomt och prydligt.

Efter målgång: tomma bananskal och blåbärsdrycksförpackningar

Tweet This Post

Vet ni vad jag ska göra denna vecka? Packa strumpor! Jäklarns vilken respons. Jag är helt nermailad och har snällt fått be GoCoCo om fler och fler och fler. Men jag blir så glad för varenda liten beställning som dimper in. Och nu har jag beställningar nog så att jag skulle kunna sitta och paketera strumpor flera nätter. Fast inte just i natt.

Denna vecka är en rolig vecka som jag har längtat efter. Imorgon ska jag ner till Skåne på jobb, jag har påpassligt bokat in en lunch med fina träningsbloggstjejer. På kvällen blir det PT-träning och annan träning.

Sedan är det plötsligt onsdag och halva veckan har gått. Jag har inte riktigt klurat ut onsdagspasset än. Antingen blir det spinning eller löpning. Men det borde bli löpning om jag ska klara veckans mål. Så påminn mig gärna om det om jag skulle få för mig att gå på Spinspirits spinningpass… vilket jag vill eftersom det är så bra.

Torsdag är tänkt som vilodag, som effektiv jobbdag och som resdag till Stockholm. På fredag kommer Thailandsgrabben hem och jag vet inte hur realistiskt det är att tänka sig att vi bränner av ett löppass på fredagskvällen men jag skriver in det med blyerts i kalendern. Annars bör jag springa lite både lördag och söndag, vilket kanske är mer realistiskt tänkt.

Sådär, det var den veckan det. Förmodligen kommer den gå lika fort som det tog för dig att läsa det här inlägget!

Grabben och jag!

Tweet This Post

Veckans pryl är en grej som ofta glöms bort eller bortprioriteras. Ibland kan denna grej bli hur dyr som helst. Jag har skrivit rätt många gånger om den här grejen och jag är rätt så kräsen. I vardagen, när jag tränar och framförallt när jag åker skidor. Jag snackar strumpor!

Jag kan inte åka skidor (utför) utan mina ultratunna ultrafunktionella skidstrumpor. Det går inte! Det blir fuktigt och kallt och jobbigt. När jag plockar ur fötterna ur mina spinningskor vill jag inte lämna blöta märken på golvet. Det ska vara snustorrt, som genom ett under. Med bra strumpor är detta verklighet och denna vecka kan denna verklighet bli din genom strumpor från GoCoCo.

Det har skrivits en del om GoCoCos strumpor på olika bloggar. Det är ett syskonpar som ligger bakom företaget, och det roliga är att tjejsyskonen har en bakgrund som involverar både sport och textil. De har utvecklat ett funktionsmaterial som består av överblivna kokosnötter. Det aktiva kolet från kokosnötterna ger en massa fördelar, bland annat effektiv fukttransport och mindre svettdoft.

I vanliga fall kostar strumporna 120 kronor paret. På Träningsprylar blir strumporna dina för 100 kronor – inklusive frakt! Beställ 1 par eller flera, valet är ditt. Men skynda fynda, erbjudandet är begränsat och först till kvarn…

Välj mellan färgerna turkost, grönt, svart och vitt.

Tweet This Post