Om vi bortsåg från vad vi anser är rätt och fel och istället fokuserar på att göra medvetna val utifrån där vi är och där vi vill vara, så tror jag att allting skulle bli lite trevligare. Det ligger så mycket fokus i vad vi var och en anser att andra ska göra. Som om vi visste bäst. Det enda vi vet bäst är att göra val utifrån vår egna situation. Och att vara medvetna i våra val.

Diskussioner har en tendens att bli så svartvita. Utifrån mat, utifrån miljö, utifrån det mesta. Men välj medvetet istället, så kommer du att välja bättre.

Några medvetna val som jag gör är:

Att inte läsa kvällspress. Att avfölja personer som ger mig negativ energi. Att så långt som möjligt inte ta bilen korta sträckor. Att börja min morgon med känslan av att ha tid. Att aktivt bestämma vad jag stoppar i munnen. Att inte äta sådant som inte tillför någon som helst näring.

Att just nu välja bort en stor del av gruppträningsklasser då det finns en risk att jag har alltför roligt och vill lite för mycket så att jag drar upp min ryggskada. Att inte ta tunnelbanan när jag är i Stockholm – utan hellre gå.

Att inte öppna min jobbmail i telefonen när jag vet att jag inte har möjlighet att ta action på de väntande mailen ändå, dvs medvetenhet kring när jag jobbar – och när jag inte gör det. Att de dagar då det mesta känns skit påminna mig om att det är en dålig dag, inte ett dåligt liv.

Att välja att laga mat på det som finns i köksskåpen hellre än det som finns i butiken.

Sara Rönne

Min konsumtion är medveten. Jag har inga totalstopp av principskäl av den anledningen att jag tycker att frågan är mer komplex än så.

Problemet, enligt mig, till varför diskussioner spårar ut är för att vi tänker för ensidigt och att det ekonomiskt finns en krock mellan ekonomisk utveckling och konsumtion. Mellan ekonomisk tillväxt och globalisering. Sedan finns det en massa dåliga grejer också – såklart. Till exempel stora klyftor mellan fattiga och rika i utvecklingsländer för att nämna en av riktigt många. Det är det som är grejen; de bra sakerna kommer med en del dåligt.

Jag väljer till exempel av princip inte bort att resa med flyg till andra länder. Om ingen av oss skulle resa; hur skulle världen utvecklas då? Turism är en viktig del av många länders GDP; minskar den så minskar jobbtillfällen. Fler utan jobb innebär högre fattigdom. Färre går i skolan och så vidare – för att dra mitt resonemang extremt långt. Ja förmodligen provocerande långt!

Jag väljer till exempel av princip inte bort att handla importerad mat. Något av det mest vardagslyxiga jag vet är att köpa specialkaffe från företag som framställer kaffe etiskt och ansvarsfullt. Vad skulle ske om ingen konsumerade kaffe längre? Tänk klart den tanken själv.

Det jag skriver ovan är extremt hårddraget. Exakt lika hårddraget som om vi alla skulle sluta flyga.

Mullfjället vandringsledRistafallet på vintern

Jag tror inte att en realistisk framtid handlar om att säga blankt nej till vissa saker. Jag tror att en realistisk framtid som är hållbar handlar om att fatta medvetna beslut.

Det är ju däremot synd att världen inte funkar precis så. Att det faktiskt krävs ekonomiska och politiska styrmedel för att ändra människors beteenden. Genom sådana styrmedel åstadkommer man en hel del bra; till exempel färre flygresor. Men också en hel del dåligt; till exempel att de med minst pengar slutar flyga och de med mest pengar fortsätter flyga.

Nästa tanke brukar ofta vara att tycka illa om de med mycket pengar eftersom de flyger mer. Men det blir också knasigt; för vad vet du och jag om vilka andra beslut de tar i livet.

Förutom att undersöka statistik för hur andra gör så kan jag se till mina egna val.

Jag konsumerar inte lågpriskläder och lågprisprylar från ”billiga” kedjor och näthandlare. Min fördom är att de framställs på dåligt sätt – men jag ska vara ärlig och säga att jag egentligen inte vet något om det.

Jag och min sambo har en bil var; båda köpte vi nya. Jag är medveten om att bil inte tillför miljön något bra. Men för att vara krass: en cykel eller ett par löparskor tillför inte heller miljön något gott i sig (de har ju trots allt också producerats). Inte heller tillför det miljön något bra att föda barn eller lägga ut sin favoritstig på Instagram för andra att upptäcka. Allt det där belastar miljön. Viktigare – tycker jag – är att se på alternativet.

Och JA, såklart en cykel är bättre än en bil i det valet. Och, enligt mig, klart en ny bil är bättre än en gammal bil.

Med min bil är jag medveten om att jag har använt upp väldigt mycket av min miljöbelastning och det påverkar mina andra val. Jag spenderar till exempel mycket pengar på att välja mat som jag tycker är framställd med mindre miljöpåverkan och etiskt animaliskt protein. Jag äter kött, men från lokala gårdar. Jag väljer gärna råvaror från mitt närområde (jag vill av princip inte skriva Sverige eftersom Norge ligger närmre än Sverige och att fisken från havet utanför Trondheim är mer lokal än fisk från andra delar av Sverige).

Sula rorbuer og havhotell fiske

Mycket av det jag gör i vardagen är på min bakgård; fjällen utanför mitt hus. Jag vet jag inte om min timme på fjället är mindre miljöbelastande än att träna någon timme på ett gym. Jag är medveten om att när jag eldar så bidrar det till utsläpp som faktiskt är rätt dåligt – till exempel.

Och jag köper som jag nämnde kaffe som enligt den kunskap jag har är ansvarsfullt framställd. Jag köper också gärna både ost och vin från Frankrike men väljer gärna ekologiskt vin. Avokadon, sötpotatisen, ingefäran och citronerna jag köper kommer också från utlandet. Kanske problematiskt, i min strävan att vara ”hållbar” och mitt intresse att äta inspirerad av Ayurveda.

Jag tänker också på det jag jobbar med och uppmanar dig att göra detsamma. Jobbar du med produkter eller tjänster, till exempel. Direkt eller indirekt. Den tanken har slagit mig några gånger de senaste veckorna.

Det blir en krock i mitt huvud när många röster ropar ”köp inget” – och när jag sedan på jobbet absolut vill att det vi gör ska köpas för annars har jag inget jobb och det vore tråkigt. Jag vill hellre uppmana till medvetenhet också här. Jobbar du statligt? Så bra. Då är du beroende av att det kommer in pengar till statskassan. Det maskineriet snurrar för att företagen går bra. Bolagen bidrar – och så gör löntagarna.

Många av oss jobbar med tjänster. Men vilka är våra uppdragsgivare – kanske företag som belastar miljön mycket. Borde vi säga nej till dessa uppdrag?

Kan det också vara så att ”värdet” av våra miljöbelastningar ”kostar oss” olika mycket. För vissa är inte ett flygstopp en big deal, för andra är det svårare. Men att man istället kan kompensera på sitt sätt. Kanske är det en enorm uppoffring att sluta flyga, men att det är enklare att välja bort bil. Och tvärtom.

Tända eld med tändstål Morakniv

Jag tror på att köpa medvetet. Oavsett om det är en tjänst eller en produkt. Fundera på hur pusselbiten passar in i samhället. Jag köper hellre än glasblåst julkula att hänga i granen från en hantverkare på min lokala julmarknad – än på Wish, till exempel. Och jag köper hellre specialkaffe från ett engagerat företag som tar sig råd att framställa sin produkt ansvarsfullt. Men det kostar mer. Och jag fattar att jag kan lägga de extra pengarna på att vara medveten. Jag behöver inte räkna mina kronor lika noggrant som andra.

Jag kan med gott samvete marknadsföra min arbetsgivare produkt inför Black Friday. Vi säljer upplevelser i fjällen. Vi är Svanenmärkta och hela vårt ”varför” har med hållbarhet att göra. Att välja den arbetsplatsen är indirekt ett medvetet val.

Det är svårt att skriva ett begripligt och lagom långt inlägg om ett så komplext ämne som medvetna val och hållbarhet. Mitt främsta budskap är att jag inte säger kategoriskt nej eller ja till något. Men jag fattar att det kan behövas för att få fram en poäng.

Jag tror på medvetna val men jag fattar att det är svårt att reglera med styrmedel. Däremot tror jag att vår medvetenhet ökar i takt med att vi ser hur vår omvärld förändras. Utifrån värme och kyla, stormar och översvämningar. Men också sjukskrivningar på grund av stress och krav. Hållbarhet är ett större ämne än vi ofta tror. Och mer komplext.

Nu är jag nyfiken på dina tankar. Utan att förklara så mycket hur du vill att andra ska göra – för det är ofta där vi fastnar – hur gör du? Hur tänker du?

29