Imorse packade jag min väska och vinkade hejdå till det mäktiga huset i sten som Sofia bor i. Till de Toscanska kullarna med aprikosfärgad solnedgång. Till Florens romantiska drömmar. Och till Italiens skimmer som det alltid finns skäl att återvända till.

Han väntar på mig där hemma. Det är lite märkligt att samma dag som jag åkte till Italien så flyttade han till Åre. Och där har han levt en hel vecka hemma hos oss, fastän jag inte varit där.

Och nu väntar sommaren och ÄVENTYR. Svettiga utflykter på hjul. Massor med rehab för att reparera min ryggkota innan jag kan springa trail som jag vill. Tältnätter lite överallt. Iskalla och ljumma bad i tjärnar, hav och sjöar. Grillos och nyfångad fisk. Säkert en hel drös med mygg. Turer upp på fjälltoppar och en del längs skogsstigar. Brinnande gryningar och rosa solnedgångar.

Förra sommaren var en av de allra bästa och det ska bli spännande att se hur kommande sommar blir. Oftast är ju svaret att den blir precis så som man gör den.

Har du missat vem ”han” är? Här är svaret! Och här är inlägget jag skrev sex månader senare – när jag undrade hur länge han skulle finnas kvar.

Bilden högst upp är från förra söndagen. Vi var hos mina vänner vid kusten och tog årets första dopp. Årets första grillning. Och årets första hästmys.

 

28

I samarbete med Svenska Spel