Det är internationella kvinnodagen idag; 8 mars. Förmodligen har det inte gått dig obemärkt förbi. Jag imponeras av alla kvinnor som varje dag kämpar för jämlikhet och jämställdhet. Självklarheter som ändå inte är så självklart som det borde vara.

Kvinnor måste vara lite bättre på allt för att vara lika bra som män. De flesta av oss tänker nog inte ens på det. Ibland när jag märker av mina egna prestationskrav brukar jag roat skänka min hjärna tanken ”hur skulle en man tänkt” och så inser jag att good enough räcker och att jag gott kan sluta vara så självkritisk.

”Women. Women. Women”

Många av tidens senaste diskussioner som rör influencers är en kvinnofråga enligt mig. Jag kan bli tokig på det. Allt som kvinnor gör ska vara så korrekt så det blir alldeles för ängsligt. Annonsmärkning är en självklarhet – men kom igen. Hade denna bransch dominerats av män hade ingen brytt sig. Diskuteras till exempel denna fråga i sportvärlden kopplat till sponsring? Eh nej.

Och nu ondgör sig så många män – och kvinnor – över influencer som yrke. Clara Lidström skrev ett bra inlägg om det som jag tycker du ska läsa.

”I did everything he did. But backwards. And in high heels.”

Jag inspireras av att följa andra kvinnor som vågar vara badass. Det kan ta sig en mängd olika uttryck. Joanna Swica är en sådan person som jag nyligen börjat följa. En skön mix av kaxighet och viljestyrka. Jag tycker också om att följa Jennifer Sandströms framfart som nybliven egen företagare och som skriver om att välja livet. Jag tycker om sådana normbrytare som gör drömmar till planer.

För mig är det viktigt att vara badass. Jag vill inte ha en enda grej som skaver i mitt liv. Jag vill vända alla ”men så kan man väl inte göra”-reaktioner som finns där ute till bevis på att det går.

”Empowered women empower women.”

Kampen för jämlikhet och jämställdhet förs på en mängd olika plan. Kollektivt och enskilt. Min drivkraft kommer i att våga bryta obanad väg och göra det jag tror på, och i ärlighetens namn skita lite i vad andra tycker. Genom att visa att det går, så hoppas jag att fler följer efter. Inte nödvändigtvis på min stig – men att vandra sin egen. Vi behöver inte andra personer som ska säga och tycka saker om vad vi ska göra eller vad som passar oss. Vi kan bestämma själva. Och framförallt kan vi heja på andra som gör just samma sak.

Here’s to strong women. May we know them, may we rise hem. May we be them.

32