REKLAMSAMARBETE MED SVENSKA TURISTFÖRENINGEN

Jag är på upptäcktsfärd bland nya fjäll i Grövelsjön och bor på STF Grövelsjön; en av världens mest miljöcertifierade anläggningar inom sin nisch. Restaurangen är KRAV-auktoriserad och många av upplevelserna på plats är ekoturismcertifierade.

Den första märkningen fick man på 90-talet då hållbarhet fortfarande var lite humbug. Annat är det idag – när hållbarhet blivit ett ord som kan appliceras på allting i livet.

STF har initierat något de kallar för hållbarhetslöfte där STF Grövelsjön är en av anläggningarna som avlagt löftet tillsammans med ett 70-tal andra STF-anläggningar. När jag igår eftermiddag sprang upp på Jakobshöjden precis utanför STF Grövelsjön funderade jag på just begreppet hållbarhet och vad det innebär för mig.

För visst är det fint med KRAV-mat och med märkningar – men hållbarhet är större än så. I mitt liv är fjällen det som gör att jag lever hållbart. Med jobb, projekt och utmaningar som räcker och blir över för ett heltidsarbete är det fjälluften och friheten som kommer med det som gör att det hela ändå balanseras.

Närheten till skog, fjäll, hav – ja egentligen all natur – gör något med oss människor. Det skänker ödmjukhet. Det ger oss empati. Och med det också en förståelse för hur vi människor påverkar allt det som finns runt omkring oss, och förhoppningsvis en vilja att inte lämna något annat efter oss än våra egna fotspår.

Att vara mycket i naturen har gett mig insikt om min egen litenhet – och hur det faktiskt är tänkt att allt det runt omkring mig, alla bergstoppar och sjöar, faktiskt är tänkt att vara större.

Närheten till skog, fjäll, hav – ja egentligen all natur – gör något med oss människor.

STF har en önskan att få fler att upptäcka hållbart och jag vill förstå vad det kan innebära i praktiken. Därför var det så kul att träffa Charlie som är platschef på STF Grövelsjön och prata hållbarhet med honom.

Vi pratade en hel del om löpning och turism på fjället. För i vanlig ordning är inte allting svart eller vitt eller helt rätt eller helt fel. Det finns en önskan om att bevara fjällvärlden som den är – samtidigt som allt fler människor söker sig ut på fjället.

Även fotspår är spår och det har också påverkan. Är det då bättre att alla samlas på en och samma stig som får utstå slitage – än att man sprider ut sig med fotspår lite här och var?

Sådana frågeställningar är intressanta att diskutera och nyanserar bilden av hållbara upplevelser. Även om svaren kanske inte är det enklaste så är det viktiga att frågan om hur vi påverkar vår omvärld hittar till vårt medvetande.

Det finns ett citat som heter ”chop your own wood and it will warm you twice” och det var precis så som Charlie beskrev mycket av hur man jobbar på flera av STF:s anläggningar och STF Grövelsjön som är en pionjär inom hållbar turism hos STF.

När jag fick en rundvandring bakom kulisserna på fjällstationerna så pratade vi om allt från panel på väggarna som var handgjord till varmvattensystemet som ska klara av att leverera varmvatten till en fullbelagd anläggning med minsta möjliga påverkan på miljön.

En av höjdpunkterna, både för mig och för fjällstationen i stort, var den gigantiska komposten som klarar av matrester motsvarande 125 hushåll och som inom fem veckor producerar riktigt potent jord. Av matavfallet är det bara runt 10% som blir kvar!

I restaurangen på STF Grövelsjön äter man sina måltider med utsikt mot fjälltopparna och det som serveras på tallriken är till stor del KRAV-märkt. Till middag fick vi bland annat gravad rentartar och kantareller.

Just ren är faktiskt en råvara som inte är KRAV-märkt alls – men med 35 000 renar i området och ett nära samarbete med samebyarna som lever i Grövelsjön finns det knappt något som kan vara mer närproducerat.

Debatten om ekologiskt vs. närproducerat lever vidare och jag tror att det bästa svaret vi kan hitta är att alltid göra medvetna val.

1