Jag var lite depp häromdagen. Det var en ny känsla. En bortglömd sådan. Sedan jag aktivt valde att följa mitt hjärta fullt ut är de grå dagarna få, även när söndagskvällen lätt skulle kunna sandpappra tillvaron flisig eller när semesterdagarna abrupt är slut. För mig är det viktigt att leva så som jag vill leva, varje dag.

Vad vi vill är olika och beror på så många olika faktorer där givetvis omständigheter också spelar in. Underbara Clara skriver om sina drömmars glesbygdsliv och Annie har vid ett tidigare tillfälle skrivit om sitt livsval med ett tydligt vad och varför. Vi kan inte alla åka till Bali och bo på beachen forever. Frågan är ens om vi alla skulle bli lyckliga av att göra det. En livsdröm behöver inte vara en utopi; det kan vara en mycket nära verklighet.

Jag har en stor förmåga att leva mina drömmar. Det är inte enkelt men det är värt det. Jag har en enorm integritet som till 90% är till min fördel – och ibland till min nackdel.

Att leva mina drömmar handlar inte enbart om att jag just nu bor i Åre. Det handlar inte enbart om att jag valde att flytta till Halmstad en tid. Det handlar inte heller enbart om att jag valde att plugga utomlands och att jobba hårt för att examineras med toppbetyg och sedan börja jobba inom finansbranschen. Det handlar inte bara om att jag sedan valde att skippa den karriären och istället bo i Whistler ett tag. Det handlar inte heller bara om att jag valt att avsluta anställningar där all min energi dräneras utan påfyllning istället för att gå månad efter månad och år efter år på minus.

Men allt det där sammanlagt handlar om mina drömmars liv. Det handlar om hur jag ser på mig själv och värderar min energi och min tid i förhållande till min omvärld; bland arbetsgivare och möjligheter, bland återvändsgränder och saker som inte gick som man tänkt.

Att följa sina drömmar handlar inte om Bali. Men det handlar om att välja till och välja bort. Och att våga släppa på både kontroll och förväntan.

Jag tror att efter många år där “att vara lyckad” har varit drömmen, så kommer en tid med något annat. Där passion är drivkraften. Det är inte helt oproblematiskt det heller; för vad händer om man inte känner passion? Inte hittar sin egen kompass…

Just nu skiner solen över Åre. Jag har haft en fantastisk arbetsdag medan sportlovsfirare spenderat tid i solgropar, i backen eller i skidspår. Jag mår så otroligt bra. Jag trivs. Allt är såklart inte perfekt men ingenting är alltid perfekt perfekt. Livet går inte ut på maximerad perfekthet. Men livet går ut på att leva. Leva på ett sådant sätt att man mår bra.

[insert]ottsjö sara hazel IMG_8727[/insert]

 

0