Det var nog lite tur att jag aldrig kollade hur kallt det var ute – på riktigt – innan jag knöt på mig mina Icebugs och begav mig iväg. Jag snabbkollade bara appen som sa -11 grader, och så kikade jag ut genom fönstret och det var alldeles supersoligt. Jag är inte dummare än att jag kan lägga ihop ett och två och vet ungefär precis hur fruktansvärt vackert det är ute när det är alldeles fasansfullt kallt, men kanske var det också därför jag begav mig ut. För att få leva en stund alldeles mitt i det.

När jag kom hem visade termometern lite mer än -20 grader. Snön var alldeles sträv och kärv och decembersolen som är blyg men bländande, gnistrade mellan träden.

Jag tassade med små, korta steg mellan snötyngda granar och hus som höll värmen med sprakande brasor och kaminer. Det är i alla fall på det sättet vi gör här hemma – matar vedträd efter vedträd in i vår kamin som ger en behaglig värme i vardagsrummet till kopp på kopp med förmiddagskaffe.

[insert]IMG_8786 slammerberget hälsingland[/insert][insert]IMG_9450 slammerberget hälsingland[/insert][insert]IMG_4872 slammerberget hälsingland[/insert][insert]slammerberget hälsingland[/insert][insert]IMG_5237 slammerberget hälsingland[/insert][insert]IMG_3205 slammerberget hälsingland[/insert]

0