Annika och jag var ute och sprang imorse runt min lilla ö; Kungsholmen. Vi gjorde så som jag alltid gör; väckte benen varsamt genom att gå nedför Fridhemsgatan och snurren över Norr Mälarstrand ner till Rålis. Tog de första trevande stegen förbi nykläckta änder som nyfiket badade i Riddarfjärden. Mötte människor; många av dem dessutom. Ofta powerwalkare i par ute på walks’n’talks.

Vid stadshuset var det i sedvanlig ordning horder med turister som kom med fullastade bussar, alltid lika morgonpigga. En och annan cykel pinglar förbi, och några löpare. Barnvagnarna har inte vaknat ännu.

Fötterna rullar på och jag och Annika pratar om vårt kommande äventyr som är tänkt att gå av stapeln om inte alltför många dagar. Om exakt 3 veckor faktiskt. Vi ser det just som ett äventyr och jag tänker stilla att hur svårt kan det vara att ta sig runt Jämtlandstriangeln utan övernattning. Jättelätt för de som tränat för det, givetvis. Jag och Annika har mest tränat på vårt pannben…

Vi springer längs Kungsholms strand, under St Eriksbron och ser Karlberg på andra sidan. Då och då går vi, det noterar jag lite senare i gratisappen Moves som faktiskt är riktigt rolig även om den käkar ordentligt med batteri. Den har koll på både steg och kilometer och noterar var jag är och när jag gör vad. Den fattar när jag går, springer och flyger.

Vi gör en liten high five när vi säger hej då varandra efter 8 kilometer. Om 3 veckor har vi bara typ 35-39 kvar.

[insert]träningsglädje[/insert]

0