För dryga veckan sedan haltade jag runt med min vad – idag känns den inte av alls. Jag tog en powerwalk imorse och solen stekte. Klockan var 8 och det var härligt att få gå. Det hade varit fruktansvärt varmt att springa men jag längtade lite, lite efter det ändå. Jag hade Sommarpratarna och Kristian Gidlund i lurarna: ett sorgligt men vackert sommarprat som man förmodligen bör lyssna på lite nu och då för att få perspektiv på livet och liksom hämta hem känslan av tacksamhet om den skulle råka vara på rymmen.

När jag kom tillbaka gjorde jag några rörlighetsövningar och tränade lite core på gräsmattan framför huset. Bråkade lite med några bromsar men sket i att jag blev skitig under naglarna när jag planterade lite sallad i jorden. Stockholm känns långt borta.

hälsingland 10

hälsingland 14

hälsingland 15

0