Återhämtning
Det bästa med SATS är spinninginstruktören Pia. Har jag sagt det förut? Well – det tål att sägas igen!
Jag lyssnar inte alltid på vad Pia säger men idag lyssnade jag på vartenda ord. Vi körde återhämtningspass och jag höll mig lugn – till skillnad från pingpongbollen framför som körde med en kadens som höll på att få cykeln på rull på riktigt. Nu och då stannade han tramporna helt och tog en break – innan han snurrade igång fötterna likt en flygplanspropeller igen. Hans kompis satt bredvid mig och tog också pauser lite nu och då – och passade på att göra lite tvärtom och trampa baklänges.
Återhämtningspass är bland de svåraste passen att köra på en spinningcykel. Jag och min (andra) spinninggranne Ella konstaterade att vi saknade den där kicken man får av att maxa – och att återhämtning är ett nödvändigt ont.
Svettiga och snygga!
Leave a comment
Haha, ekorrkillarna var väldigt intressanta. Undrar vad deras mål med passet var?
ÄtaTränaKämpa
September 6, 2010
Innan jag gick min spinningutbildning var jag oerhört skeptisk till återhämtningspass, nu älskar jag det, även om det tog lång tid att “förstå sig på”.
Min blogg har tagit över ditt promenadbloggande, men får man inte träna så får man inte. Då är det bara att gå och gå och gå lite till. Och göra sjukgymnastik (om det nu räknas ;p)
sanna
September 6, 2010
Lät intressant med återhämtningspass, det har jag aldrig hört talas om förut. För mig och min träningspolare blev det intervallpass på spinningen, galet jobbigt men galet kul!
Ida
September 6, 2010
Hej!
Tack för en intressnat blogg!
Tycker att det syns i ditt ansikte att du gått ner i vikt! Ska bli spännande att läsa hur det gått efter 2 veckor!
ha en bra kväll!
/susanna
susanna
September 7, 2010